Tårar slipar
långsamt ner
ett förhärdat hjärta

som ett tusenårsregn
på en envis klipphäll

tårar vet
sitt syfte
blottar sprickor
på skrovlig yta

som ett sommarregns
ömma kyssar över
solsprucken sten

tårar finner
sin väg
och ger liv till det
sedan länge döda

som ett helande 
regn om våren
väcker rosor ur sömnen
 

Låt det regna