jag ligger och blundar ensam i min stora säng.
ute snöar det kraftigt, men det är inget jag bryr mig om.
jag vill sova, sova, sova & sova för tusan.
inte låter snöplogen mig få göra det.

äntligen blir det tyst. jag hör mig själv andas,
jag hör katten andas bredvid mig.
- aaah, andas jag.
jag blir genast på bättre humör, nu kan jag få sova i lugn & ro.
jag blundar, ännu ett försök på att få somna.

jag vaknar med ett ryck, kollar på väckarklockan; 02.03.
\"men herregud, jag somnade ju för tio minuter sen!\" tänker jag.
där ute är de igång med snöplogen - igen. jag tittar på katten bredvid, han sover som en stock. undra om han använder öronproppar, kattjäveln kan ju sova, det kan inte jag! trots att han har en mycket bättre hörsel.

det blir tyst utanför, jag blundar, kniper med ögonen. lyckas somna. tusen drömmar far omkring i mina drömmar.

vaknar återigen med ett ryck, snöplogen igen. öppnar fönstret och kollar ut, ser snön rasa ner som bara satan. där förstår jag varför de sätter igång med snöplogarna var tio:nde minut. nej, nu satan går jag och tar mig ett kopp kaffe och tittar på tv. struntar i om jag ser för hemsk ut inför läkarbesöket nästa morgon prick 8:00.