Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Stegen som aldrig syns

 

jag är utom räckhåll
nu förbi allt hopp


himlen regnar vasst
över golvet en matta
av splittrat glas


klöser av mig huden 
i svarta andetag
bär mig själv djupt
nerkörd i fickorna


allt du ser är
mitt leende


Fri vers av AnnKrstd
Läst 328 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2011-10-16 11:57



Bookmark and Share

  Anna*
Ahhh, så snyggt! Applåderar och bokmärker
2011-10-20
  > Nästa text
< Föregående

AnnKrstd
AnnKrstd