Somliga pustar ut när två fjärdedelar av vägen är gjord,
varför undra... då händer någonting..

De satt tysta ett alldeles för långt ögonblick.
Den glömda musiken fyllde deras spetsade öron återigen.
De fylldes med andlösa, suckande, mmm..ande..
med eggande trumpeter, taggade fioler..
vibrerande violiner..som de längtade igen..
trummornas vilda... eld dans dunkade...
stötande, rytm limbo i fart

- Hör du musiken..

Svetten bryter fram med ögon i ögon,
och egen tumme omsluten hårt av egna fingrar
Hon stänker med en kompositörsgest svetten
ur ögonen, så pass att hon kan se den vackra amorbågen..
och dom rädda innerligt vackra ögonen
Hetare,rödare skinn...
vilken medfart i uppstigning..

Det är så dumt..att säga "aldrig"..
igen...eller...

- Hör du inte den uppfyllda Musiken..


Efter att ha skrivit orden bara halvvägs
slutar hon aldrig beundra..

Hör musiken och dansar i..v..ä..g.........................