Storm, himlar i kaos, tankar, minnen och gamla ord
som dansar till skorrande vassa
röster och skär, strimlar upp det lilla kapital som finns på mitt goda konto.
för ett steg framåt måste jag gå tusen steg tillbaka, för ett gott minne, måste jag
igenom tusen svarta,jag ser onda ögon säga goda ord, och jag ser goda ögon bli kvävda till tystnad.

hon smeker mig kärleksfullt med ena handen
och stryper mig kallt med den andra,
bilden är vacker och ljus när man ser det man vill se,
bilden blir hat och svärta när man ser bortom det man ser...

att önska sig mod
är bara ett bevis på att man är för feg för att våga, klockan har stannat, frostat ihop och infekterat urverkets kuggar med sin tunga is,
maskinens dieselmotor som alltid kämpar i uppförsbackar har
bränt ur sina lagerbanor förbrukat sin olja, har ingen lägre växel att att ta till,

tiden jobbar brutalt mot allt jag satt i rörelse..en doft av metall och fosfor hänger
över mig, som ett minne av krossade illusioner och drömmar.
ständigt vrålar tystnaden i mina döva öron....men min milda måne värmer mig med sitt blåa ensamma ljus
i den kalla polarnatten...