I morgonljusets första svaga strålar, en snövit ängel himmelens skyar vackert målar...
Ängeln mot himmelens portar blickar, dit alla som ängeln sörjer sina tankar skickar...
Hela livet har blott gott ängeln gjort mot alla, o inför henne därför alla låter sina tårar falla...
O alla som den ängeln kände, vet att till himmelen gud rätt till slut nu sände...

Ängeln breder sina vita stora vingar ut mot dem, slår ett slag o startar så sin resa hem...
I ängelns blick finns blott kvar allt gott, den kärlek som hon hos sina barn för alltid sått...
Ingen sorg eller smärta finns för henne mer, då nu strax gud om henne sina vingar brer...

Idag ska alla klockor ringa, då himlens portar glädjen bringa...
Att för den som gud så länge över vakat, sig fram till himmelens öppna portar sig nu stakat...
Nu har ängeln äntligen fått komma hem, o får för evigt vila sin trötta kropp och lem...

Mamma, Jag glömmer dig aldrig, du finns i mitt hjärta för evigt, hoppas jag får all den styrka du haft genom åren o att jag orkar vara där för de mina precis som du alltid funnits där för mig.

//Din son