Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
hästpojken (i)


människor blir monster

Ord för ord
känslor som sjuder under ytan
jag får inte le
jag får inte äta

Jag sover i din famn
och det är drömmar som håller sig kvar
dom viskar att allt är slut

Dina ögon bleknar
och himlen är ren på moln
solens strålar torkar ut din hy

Jag sväljer och sväljer
men tiden dröjer sig kvar
och dofterna vissnar

Rosorna på dina kinder försvinner
och kylan naglar sig fast



Samtidigt som tusentals röster skriker av eufori






Fri vers av psycho-girl
Läst 265 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2012-09-15 23:46



Bookmark and Share


  Nackskott
Människan är och kommer alltid vara ett monster.

Förövrigt en väldigt bra, fin och melankolisk text.
2012-09-19
  > Nästa text
< Föregående

psycho-girl
psycho-girl