Ord som flyger
likt kråkor svarta som sot i nattens gåtfullhet.
Tomt ekar sorgen hoss den som aldrig funnit
vad han sökt och
klagande tårar är vad han efterlämnar.

Att gömma min hand i din var alltid en liknelse
på hur jag lät dig ta mina smällar
hur du var min sköld.

hur länge förblir man autentisk?
hur mycket kan man ge innan
bara dimma är kvar.
innan
en uthälld själ
simmar i vattenpölarna

när jag en dag vaknade
tvåtusen år senare
när vi fick vinterregn
och levde för små pappersbitar med siffror.


Det var efter Han kommit.


Han står här.
I mitt rum.