Jag är en blubbeboll
en yellowgrön blubbeblobb

Jag är en blibbbluhh.. uh.. Hej?

Det inträffar ofta små stänk av förstulna ögonkast sådär i förbigående när tjejer, kvinnor och poliser möter mig på promenadstråket. Förmodligen vänder de sig även om för att förstå hur något så vackert även kan ha en baksida, men vad vet jag, det är billigt att vända sig om för att ta reda på sånt. Själv brukar jag istället andas in sådär vid exakt vartannat steg för att få upp rytmen i blodet och allt vad det nu passerar i sina komplexa banor därinne, eller mer exakt härinne.

Gud är en tämligen diffus personlighet för mig, han besöker mig knappast på fiket om man säger som så, eller i min lägenhets myshörna borta vid burspråket. Det är som mormor sa, ge mig dagsljus inomhus, fyra kuddar och en vinflaska så ska jag göra underverk med dig gubbe.

Blibb blobb, jag har ingen blogg, men det är väl där jag platsar inser jag. Lekte ni den leken med att ta bort en stol i taget där man gick runt runt runt tills musiken slutade och då satte sig alla ned. Hur någon kunde åka ut med ett leende genom att de satt sig i mitt knä var för mig då ett mysterium av gigantiska mått, trots några sena kvällars oskyldiga kyssar. Det var först ett par år senare som jag förstod och då kunde inte ens farsans mattpiskelektioner få mig att sluta vara ute ännu senare.

Igår brann jag som vanligt av liv på gymet. Instängda pralinmänniskor i glada eller trendiga, sällan båda, kläder. Janne brukar ha en noppig ljusgrå t-shirt som efter fem minuters vila redan finner en något mörkare nyans. Fan vad jag älskar pralinmänniskors energi! Vi skulle kunna rulla gymmet bort till andra sidan stan och tillbaks på max en timme om vi fick lite extra hjälp av Max och Danne :) Galet vad mycket energi vi gör av med på att få mer energi egentligen.

Här följer nu min första dikt

Det är hur du rynkar på näsan
när du tänker för intensivt babe
hur dina nattsvarta ögons intensiva tomhet
snudd på kväver den glittrande glöd
som nu föder dina lungor med gift

Jag ska äta nu, hejdå kära poesiblogg