Och livet rullade sakta på......och påååå....

Hon blev alltid så glad för det lilla,
som för den nya pannkaks spaden,
som att få busa o skoja med barnen,
säga att det finns olika former av magi
säga att i hjärtat rymms massa olika saker uti
som att få smörja andras och sina egna rostade gångjärn med lås olja
medans alla barn tittar gapande på, hur skall hon få det att gå?
2 droppar sedan tyst

Simsallabim!!

Ahh... Vilken njutnig med tystnad när det gnisslat allt för länge!

Tyst

Du kan verkligen trolla Mamma!
Såklart jag kan ;)
Alla barn tittar på hon som kan trolla med gapande munnar
Får alla att vara med på en skönsjungande allsång
( kan varit hungern efter pannkakorna som var på gång)

Bit ihop,
att frosta frysen kan bli ett sådant aber
Hittade dina bär längst in
Aj.. Jag saknar dig så, jag har aldrig gjort sylt med sådan omsorg
Vi njöt av hjortron o hallon med tända ljus fint i ditt minne..för en kort stund..
Njöt med klumpen i halsen för att berätta att nu har ännu en kär gått bort
Det blir inget mer bärplock, ingen mer persikokind att lägga min kind emot

Bit ihop,
att du min älskade Momma förlorat din kärlek som du fann vid 75 års ålder.
Så kära ni var, så fint att hitta kärleken så sent i livet. Pussades o kramades och höll hand mest hela tiden. Ni struntade i alla konventioner som sa att så där bör, gör man inte. Så vackert och fint! Din soul mate! Ni var med varandra jämnt. Den här gången är du inte densamma. Du säger att det är värre än med Morfar som du var gift med i 50 år.
Du säger att det fanns så mycket mer att säga fast ni försökte fånga dagen och säga allt varje dag. Ni skojade hela tiden om att ni endå ses på andra sidan och var så innerligt tacksamma för tiden som ni fått. Ni förstod att ta vara på den. Tänk det var inte långt, blott en mil ifrån varandra. Älskade bästa Mor- Mor .Om jag kunde vara vingarna som bar dig när du fick veta och inte kunde stå på dina ben. Ja, det gick så fort! Ni skulle ju strax ses, en av de få gånger ni var ifrån varandra.
Min super Momma, min förebild i allt, din visdom och klokhet och allt du betyder för mig blir en dikt i sig.
Men min lill kicka vad tynger dig säger du!

Bit ihop,
annan dag käraste goa Momma, en annan dag inte nu, nu är det du.
Om jag fick vara vingarna som bar dig.
Aj..jo det bränns och jag vill berätta mer än det du vet..mer om allt det som känns, om kärlek, omöjlighet och alla frågor jag har, om det som du alltid finner ett bra svar. Jag sa bara att jag skrivit en dikt om smultron! Du skrattade högt och undrade hur i fridens namn jag tänkte på smultron mitt i denna kylan. Sen var det ju så att jag alltid haft sådan fantasi och smultron var de väl inge bevänt med. Vi lyckas med skratt mitt i allt för det är sådana vi är, kanske i våra gener.
Vi lever liksom alltid fullt hur det än blir!