Jag vill inte gå

Mitt skrivbord har redan många, så så många, fläckar från tårar
De kommer aldrig att gå bort, fast i trät för evigt

Vill inte gå, vill inte behöva gå och sova
Du sitter på andra sidan jorden men när jag sitter här
Ser dig skriva
Då känns du så nära
Känns precis som om du är här hos mig

Du gör mig lycklig, varför ska denna förbaskade värld ha plaserat oss så långt isär?

Varför ska alla som älskar och förstår vara så långt bort eller borta?