Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

samtids tvivel som förakt!

Innan igenom gång!
Jag förlorade mitt självgående.
Mitt förstående mitt själv.
Min kopp kaffe.
Du härjade utan förstånd.
mitt allt.
Vad var det igentligen?
Mitt tomma allt
hade ideér hade allt hade livet framför.
Men nu min själ lämnat hamnen.
bara vågorna jag ser att det blir skum.
Skall jag våga lämna kanske för att släppa,
Vi är inte samse, vi är olika.
enligt mig ett +-=0 lika med det bästa
bättre för lika.




Fri vers (Fri form) av crable
Läst 166 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2012-04-20 21:49



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

crable