jag är väl bunden
av konvenans och realism

jag slutar försöka överge 

jag är väl tvungen
att upprepa lögner
när jag konfronteras med dig

jag är rädd för människor 
de skrämmer mig

det är dem jag ser om natten 
levande människor i vårt vardagsrum

de undersöker saker, ramlar, och pratar en stund
tills de överger -

vad är det som händer -
mina händer är bakbundna
och jag hittar inte orden

jag är väl muddrad av polisen
fängslad och abandoned
just när jag trodde jag hade rätt att sörja