Det var en gång i slutet av september en apa som bodde på stans zoo.
Det var en riktig vacker apa med sin fluffiga päls och glimten i ögat. Apan som alltid ville komma fram och hälsa på alla besökarna; apan var en maskot för zoot.
Dagarna gick allt var fridfullt apan var fortfarande som den alltid har varit.
Men plötsligt en söndags natt hände det en förfärlig sak. Apan fick en ond demon i sin själ.
Apan hörde rösten i sitt huvud. Ta och förgör mänskligheten.. om du inte gör det så kommer något obehagligt att hända dig min lilla marionette..

Apan försökte att kämpa i mot han ville vara den snälla apan. Men han försökte och försökte men det gav ingen resultat. Rösten sa. Nu har du gått för långt apan! Nu ska jag ta över din kropp. En kniv och ett skrik och blodet som sipprade ut. Och apan låg livlös i sin bur.
Ögonen blev vita och pälsen blev grått. Demonen ägde nu hans kropp.
Måndag morgon kom personalen till apans bur som dom gör med alla andra djur. Personalen såg apans gråa päls och dom vita ögonen. Dom skulle ta med apan till veterinären för dom såg att han inte var sig lik. Dom öppnade buren och vad hände sen. Apan tog fram sina sylvassa gaddar. Och högg till. Den kvinnliga personalen dog på direkten hon låg i en blodpöl. Dom andra personalen kunde bara springa där ifrån. När det var öde på zoot. Rymde apan och vandrade in till centrum. Personalen varnade polisen. Men polis mannen bara skrattade och sa: haha ska jag tro på ert tal? men han trodde fel. Han såg den döende apan. Och sa jag tror er!! Vad ska jag göra? Jag vill inte dö!! Personalen sa: det är bäst att vi sticker nu. Apan kan hugga till närsomhelst! Polisen varnade alla människor i stan. Folket bara hade ett fult leende och sa att det där är löjligt! En grupp vuxna var i parken med sina barn det var dom där vuxna som tyckte att varningen var löjlig. Ett flickebarn satt på en filt dom vuxna satt och såg på. Dom tittade bort en sekund och när dom fick ögonen på filten igen. Så låg flickebarnet i en pöl av blod. Dom vuxna såg apan och förstod att det inte var en löjlig varning.
Förskräckta och gråten och skräcken tog dom de andra barnen och flydde i väg från platsen. Dom ville att barnen skulle vara levande barn och inte döda barn.
Dom sprang med bultande hjärtan och dom sprang med tårarna. Dom skulle fly hem till sina hem där dom förhoppningsvis kommer att vara säkra.
Nu har det gått 3 dagar sedan det lilla flickebarnet lämnade jorden. Men sorgen finns dock kvar i de vuxna som var med när apan gjorde sitt hemska bett på det stackars lilla flickebarnet.
Filten är det enda minnet som finns i parken ingen vill ta bort den för den ska vara en symbol och ett minne för den lilla flickan som aldrig fick bli äldre. Hennes liv var bara 2år hon fick inte se så mycket i livet Dom begravde den lilla flickan i närheten av filten som hon blev biten.
De vuxna hade skrivit ett avskedsbrev

Här villar den lilla flickan Emelia.
Hennes liv var bara 2år.
Vi kommer alltid att stå på din sida.
När domedagen kommer så kommer vi ner till dig
Och din mamma kommer att sjunga en god natt saga till dig.
Älskad och saknad av dina nära och kära
Tack för det som du gav oss vila i frid.

Det ligger blommor och tack brev. Hennes grav är så vacker
Det står också en varnings skylt så att andra människor ska veta att det finns en döende apa som kan anfalla när du minst anar det.
Åren gick men flickans minne finns fortfarande kvar i de vuxnas minne och själ. Sorgen är stor men de försöker att göra det bästa av den här situationen så att det blir det bästa.
De vuxna såg barn efter barn släppas i en väg av blod. De andra barnen blev levande begravda. När de vuxna skulle springa med gråten i halsen för att hjälpa dom stackars barnen. Men de satt fast. Det var som om någon har satt dit stora tunga betong block vid deras fötter så de inte kan gå någonstans.
Det ända de kunde se var barn som skrek och den långa spåret av blod. Demonen måste ha gått över till de andra djuren för att bli starkare. Nu finns det inga barn. de har försvunnit för gått mitt i den svarta mörkret. Men de vuxna hoppas att dom har det bra på den andra sidan.
Det var en ung pappa på 35år han var så trött och deprimerad. Hans familj är död. Apan tog frun och deras 2 barn. Han var ensam. Han hade skickat ett mejl som ska spridas runt i hela kvarteret att apan börjar gå på dom vuxna. Han skrev hejdå alla vänner. Jag lämnar er jag orkar inte med det här.
Så han tog sitt gevär laddade och sköt. Inälvor och blod sprutade ut som en fontän genom skallen. Och han föll och så var det klart.
Värden är grym. pappans deppighet gick förlångt. Han sköt sig själv. Sågs på förstasidan i aftonbladet dagen där på
Ingeting pappan fanns inte mer det gick för fort.