Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Handen som ensam vågade

Så stod vi där ensamma

Lite osäkra, självklart

Väldigt unga, säkerligen,
fast gamla utanpå

Men ändå visste ingen
vart vägen skulle leda egentligen

eller om det som för mig var taggigt
hårt
i dina ögon såg ut som de mjuka solstrålarna.

Går vi då samma väg
sida vid sida,
med tankarna på annat håll
och händerna snuddar vid Dig och Mig.

Och jag rycker till, drar mig tillbaka.
Vi sjunker undan
in
i dimman.

Jag vill sträcka mig,
men sålde allt mitt mod.
Förlorade den hand
som ensam vågade
färdas mot någon annans hand.




Fri vers av Empress
Läst 354 gånger
Publicerad 2006-01-31 13:28



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Empress
Empress