Och det var befriande
när taket äntligen rasade in

jag hade staplat allt
ovanpå
utanpå
sparapå
utifall att

man vet ju aldrig

men murbruk blir surbruk
och provisoriska brädor håller sällan
tänkte jag
när jag fick taknocken i huvudet

och såg sen att himlen
faktiskt var blå.