Droppande ålar jag mig sakta fram genom förminnelsen

River ut min ryggrad, samlar stilla aska i botten av min själ


Tvådelat, jag ryker sakta upp ur jordelivet

Medan vaga röster i fjärran talar om det som skulle ha varit livet


Men jag har min trygga boning här bland daggdropparna

Och var morgon badar jag i Faderns egen närhet