Det var så svårt att förstå
vad du egentligen ville
Äga mig och samtidigt ge mig frihet?
Du var vacker och felfri på utsidan
men demonerna klöste dig inombords
med rostiga vassa klor av tvivel
I din blick dök paniken upp
innan järnviljan tog övertaget igen
Din mun var som ett oväder
jag kunde inte förmå mig
att säga nej!
Kunde inte fly känslornas explosion
Dina fingertoppar som lämnade
spår av eld,spår av glöd
mot min nakna hud
Ingen förklädnad att gömma sig bakom
Var jag lika dömd som du?
Lika trasig och panikslagen?