Varför, du människa bär på tankar som går till din undergång?
Du som slåss med livet, mäta tid i sekunder, stroke infarter har nått din aorta,
I ögonblicket utan återvändo undrar du vad är liv?
Var det bara en berättelse om lycka som andra har bott hos dig och levt gott på dig, eller om det var på något sätt en promenad des Angles, där du mjukas upp med kokosmjölk medan hård kokos som föll från himlen slog dig i huvud så du går i virvlar, sedan rädds av mästerligt fågel
Från dess din direktion i livet drevs av andra, mer kunniga än du, huvud jägare,
du gömmer dig bland mörka stenar, med hjärtat som en tagg utan chans för att komma i dagsljus av rädsla för att du inte kunde springa tillbacka snabbt i händelse av att headhunters vid horisonter.
Jag älskar dig, men i din uppfattning alla och envar är en imaginär grönskande äng med blommor och bin surrande i närheten fruktträd som når en vårblomma evigt, det vet du inte vad kärlek är får någonting ingen som har visat dig inte din mamma när du diade bröst mjölk. Du fick det för att hon hade ont, smärta var obeskrivlig.
Känsla av välbefinnande att du är hemma i lugn och lycka, du människa och träd är bror på fuktig jord där morgonrocken är slitet med täta hål tiden har gnuggat på… Borta bra men hemma bäst skriv busiga barn på ditt utedass.
bättre kunde inte bli, du är hemma i din trädgård med den övre hus för dyrkan bakom den gamla stubben liv med gyllene druvor.
Små blindbockar tränger ogräs och buskar, sena kvällar arbetar där glad i ljus av nordens
Nor sken stjärn.
Ägare till äggen himmel, jord och spjut man bär på jakt efter andras lycka nu,
Utan at tortera dig och skicka dig själv i kalvar ...
*************************************************************





Omule pomule (riks rumänska).

Pentru ce omule pomule ai gânduri de duc? în pierzanie?
tu cel care te lup?i cu via?a,
m?sori timpul în secunde, infarturile ?i/au ajuns la aort?,
în clipa f?r? de întoarcere te întrebi ce este via?a?
S? fi fost oare o poveste de fericire pe care al?ii au tr?it/o în locul t?u,
ori dac? nu a fost cumva o plimbare pe:
des Angles,
unde te îndulceai cu o nuc? c?zut? din cer
laptele adus de pas?rea m?iastr?, nuca de cocos.
Dire?ia ta în via?? a fost dirijat? de al?i mai abili ca tine,
vân?torii de capete,
tu te ascundeai prin prundi?uri întunecoase,
cu inima cât un ghimpe de ne?ans? s? ie?i odat? la lumina zilei
de teama c? nu vei reu?i s?/?i întorci pasul mai repede
în caz c? vân?tori de capete te vor z?ri.
Iubirea ta, una ?i totul un lumini? imaginar
plin de verdea?? cu flori ?i zumzet de albine
cu pomi ce lâng? fruct atinge floare o prim?var? ve?nic?,
Senzatia de bine c? te afli acas? în tihn? ?i fericire
unde om ?i pom este una cu p?mântul reav?n
unde neputin?a a îmbr?cat haina suferin?ei
roas? de ?arecii timpului,
dar ?ie bine e?ti acas? în ograda ta
cu col?ul de închin?ciune în spatele casei
la butucul b?trân de vie cu struguri aurii.
Desi?uriile des?elenite lucrând pân? în nop?i târzi
i unde steua polar? î?i era c?l?uz?,
omule pomule cer ?i p?mânt suli?a de veghe
pentru fericirea altora
dar în schimb schingiuirea ta
cu trimiterea în clavar...