Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Mannen på balkongen

Solen, vackert strålande över husen
Fåglar kvittrandes från dimensionen bredvid
nattjouren är slut, solen går upp
Harklande i bakgrunden, jag tittar upp

Då ser jag mannen på balkongen, tittandes ner på mig
När solen går upp står han alltid där... mannen på balkongen
Jag tittar upp, han möter min blick
Feg människa som jag är, så tittar jag bort
och mannen på balkongen, ensam där stå

Solen, vackert strålande över husen
vägens tomhet värmer själens kyla
Nattjouren är slut,och solen går upp
Jag tittar upp mot balkongen, ögonen blir små

Då ser jag mannen på balkongen, tittandes ner på mig
När solen går upp står han alltid där, mannen på balkongen
Jag tittar upp, han möter min blick
Feg människa som jag är, så tittar jag bort
och mannen på balkongen, ensam där stå

Solen, vackert strålande över husen
Den har sett denna dag förut, i evigheter
nattjouren är slut, solen går upp
värme i ryggen, jag tittar upp

Då ser jag mannen på balkongen, tittandes ner på mig
När solen går upp står han alltid där, mannen på balkongen
Jag tittar mot mannen, han möter min blick
Feg människa som jag är, så tittar jag bort
och mannen på balkongen, ensam där stå

Solen, vackert strålande över husen
Den känner oron i luften, strålarna är svala idag
nattjouren är slut,solen går upp
Dunsande i örat, jag tittar upp

Då ser jag inte mannen på balkongen, han tittar inte ner på mig
När solen går upp står han alltid där, mannen på balkongen
Jag ser mannen på marken, han möter ej min blick
Feg människa som jag är, rusar jag iväg
Och mannen på balkongen, ensam kvar vila

Solen, vackert strålande över husen
Den smeka min kind, kanske en dröm
nattjouren är slut,solen går upp
Tomhet tynger, jag tittar upp




Fri vers av Bnq
Läst 155 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2012-07-08 23:06



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Bnq