härvor
jag tappar mig själv
slår mitt hjärta i skärvor
jag virvlar för stort
hela själen i härvor
jag drömmer för långt
för att hitta tillbaka
du kastar så hårt
ingenting kan väl smaka mer
svårt att förstå
svårt att förklara
det ringer nånstans
finns ingen ork kvar att svara
jag kastar mig ut
för att våga
det brinner nånstans
men det finns ingen låga här
det värker nånstans
finns inga gensvar på smärtan
jag klamrar mig fast
kring alla klappande hjärtan
men rädslan tar tag
måste springa för livet
och andas ikapp
ta mig inte för givet nu
det är försent
vi har redan raserat
ett hjärta itu
liksom allt som vi delat
jag skriker så högt
men du glömmer att höra
jag inser helt kall
det finns inget att göra mer
jag sliter min hud
måste motverka svedan
men ni somnar om
i er dröm är jag redan glömd