När månflickan gråter,
Så faller stjärnorna i takt,
Till tårarna uti evighet.

Glömda som förra hösten,
Nyskapade som vårens frön,
Ett regn av månstoft,
Faller över glaciär öknar
I skuggan av solen på andra sidan ljuset.

Låt oss låta dem gro,
Till ett isträd i sorgens ljus,
Svart av hatet,
Genomskinlig som lögnen.
För att sedan smälta av sanningen i gömda tankar.

För när månflickan gråter,
Så faller stjärnorna i takt,
Till tårarna, uti evighet.