Naturbarnet studsar vackert med pardon, hon har känslan för takt och ton

Hon känner gaias fagra frukter men tack! Ännu inget om farliga viadukter

Naturbarnet älskar det som modern ger och önskar sig alls ingenting mer

Hon förnöjer sig med myrens alla väsen, född i naturen vet inte att vara kräsen

Naturbarnet myser i regn och åska hon känner knappast stress eller brådska

Hon njuter av solskenets strålar, under vännernas kronor dricker starka pålar

Naturbarnet hälsar på sin vinter hon är inte den klumpige blir arg och slinter

Hon klär sig mer än gärna naken, vattnet känns ändå bara friskt under vaken

Naturbarnet har med sig en lära som våran kollektiva hjärna behöver förtära

Det är dags för dig att vakna! är inte ditt naturbarn något att sakna?