Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Ibland är det precis som om tiden eller händelserna upprepar sig efter någon tid. Man möter nya ansikten men ändå är det något märkligt bekant över dem och även hur de beter sig känns som spårbart bakåt i tiden.


Vill du dra en repa med mig...





(... i lacken på någon annans bil?)

Jag har fått en repa
i glaset till mitt armbandsur.
Jag vet inte hur

jag skall tackla den upplevelsen.
Om jag skall känna mig sorgsen
för att glaset inte

är glatt och sorglöst längre.
Eller om jag bara skall gå vidare
och visa glädje över att så mycket annat

i livet fortfarande är hyggligt intakt.
Ibland räcker det med en enda liten detalj
för att rasera vad som varit hyggligt

under någon tid
då det känts drägligt nog att leva
utan alltför stora eller många sorger.




(En text från ordförrådet. 2012-06-08. )




Prosa (Fabel/Saga) av lodjuret/seglare VIP
Läst 487 gånger och applåderad av 2 personer
Utvald text
Publicerad 2017-11-23 10:27



Bookmark and Share


  TrollTörnTrappan VIP
Glädja sig över "så mycket annat" är oftast att föredra?! Även fast det är klart man vill att klockan skall kännas speciell, liksom oersättlig... Själva repan kan paradoxalt nog bidra till värdesättandet av vad som icke borde ha blivit förstört.

Om du emellertid visste hur uret rep(eter)ats, närmare bestämt av vem med vilket motiv - så torde detta/denne lättare kunna lastas för sorgetyngdens uppkomst - till den urladdande grad att man släpper sitt grubbel och snabbare börjar se solskensdagarna utanför urtavlans ram?!
2017-11-24

  Bengt H VIP
God illustration av ordspråket "liten tuva..."
2017-11-23
  > Nästa text
< Föregående

lodjuret/seglare
lodjuret/seglare VIP