Du är trött på det liv som du lever,
hoppas på att det tar slut,
Varje dag på din pendelparkering,
ser du chansen att hoppa ut,
Men tåget stannar o du kliver på,
Så har det varit, år efter år…


Bara ha, Tålamod, tålamod,
tålamod, tålamod,
till himmelen du kommer tålamod.


Samma fyra väggar, samma kontor,
du är oftare där, än i hemmet där du bor,
Stirrandes på staplar, allt ska ha balans,
tiden bara går och du har fastnat här nån stans,
fem veckors semester är vad som håller dig vid liv,
men snart är du tillbaka, till samma tunga tidsfördriv


Bara ha, Tålamod, tålamod,
tålamod, tålamod,
till himmelen du kommer tålamod.


Om det inte va' för gratis kaffe vore jag inte här
på fikarasten, ältande mina små besvär
Jag låtsas lyssna på dom andra, låtsas tro på det där luft
att alla har det lika i sin ilands-misär
Häller socker i mitt kaffe, dricker kopp efter kopp
försöker bygga upp en känsla av hopp i min kropp
Men ju mer jag tar in. desto mindre får jag ut
och jag känner hur all min energi börjar ta slut
och sen går jag hem, ser en vapenaffär
Stannar till och börjar glo på alla olika gevär
Funderar på livet och det som har blitt min lott
kanske dags att sluta kämpa, komma till skott.