Har alltid velat kunna göra precis som du,
Har alltid velat ha kraften att klä meningar med vackra ord.
Hur jag än gör, hur jag än försöker så vet jag inte vart jag är påväg.
Istället för ett målmedvetet ämne förvirrar jag med egna tankar.

Men hur ska man kunna förklara?
När allt man upplevt är andetag utan liv,
Kärlek utan mening,
Ilska utan bakgrund.

Tillfällena kommer då jag är trasig inuti,
Då har världen inget stopp.
Meningar blir beklädda med underliga ord,
Och jag blir precis som du var.
Precis som du ville.

För att dölja min desperation utav din form
Så följer jag någon annan.
Låtsas som om att du inte finns,
Ser dig inte i ögonen trots att du ler.
Har inte sagt 'Jag älskar dig' på sex nakna år.

Kan du inte förstå hur jag mår?
Att jag inte har någonting kvar längre.
Allt är trasigt, det har svidande försvunnit.

Du pratar om dig själv som perfektion.
Och jag bara följer med i allt du tycker,
har blivit precis som du var,
Precis som du ville.