Jag hade en tanke

om att skriva något

så storslaget och så nytt

att hela världen skulle häpna

av min briljans

men i min strävan av att vara sådär

speciell och poetisk

uppseendeväckande och finkänsligt udda

tilldragande och charmig

kom orden  helt enkelt bort

bland tidigare idéer, utkast och  färdigskrivet material

blackout i tanken

blackout i sinnet

blackout i mig

-

i mitt försök att spela sådär cool  och pretentiös

som man måste vara 

för att inte försvinna bort  i vimlet

av alla andra små"speciella" personer

tappade jag till slut bort mig själv

min uppfattning om vem jag var

vad jag stod för

vad jag egentligen ville

kom bort

i strävan efter  att försöka vara

"inne" i den där svängen

som aldrig svänger åt rätt håll

bara utför

utför

tills man glömt

bort

vart man skulle

tills man glömt

att man inte ens 

kunde svänga

särskilt bra

med cykeln

som liten

utan att köra in i någon annan

som var framför

-

I slutändan har jag inte kommit någonstans

sitter fast igen

troligtvis

lite längre in

lite längre ner

inte heller skrev jag 

den storslagna text

som inte gjorts förut

fast egentligen  

alla ord jag skulle ha skrivit

har ju någon annan redan använt

före  mig

så jag har nu slopat min idé

kommit till insikt

alla är vi speciella

vi är ordkonstnärer

© 2012 Celticgirl