Jag kan tapetsera mina väggar med alla svar jag gett. Jag har luft för ett liv med alla tankar, Jag har haft längtan nog till nästa liv ändå har jag inte andats ut dem. De ligger i musslans mörka slutna skal på botten..mina ord till dig, livets val En öppnad Juvel blir förevigt stängd hjärtats artär bort slängd, sprängd Alla krafter av insikt inbildas i förtid av dåtid till nutid Alla mörka molns flykt öppnar för ett ljus när livet fylls på ges det nytt vackert rus Minner om ord och dagar när det var gammal fred, de då önskan kom att solens tystnad aldrig skulle gå ned Våra dåraktiga väsen de följde och följer hett allt för allt för att skilja på det som är svett Brände dina Järnskor när mitt hjärtats hovar i närvaro inte fanns att kyssa, hand om varmt.. att inte.. men endå älska bortom sans Du arma saktmodiga lustleder Rak och ryggad stolt över heder Aldrig att yppa mer ett öga mot din mun skall djupet evigt gömma varje åtråfylld stund -------------------------------------------------- Finns din tanke ännu fjättrad och fast för jaget den tyngsta i botten av last Har du ens bemödat dig om min oåtkomlighet förunnat mig som naket, skälvande vet Hade han efter kastat en blick åt mig..dig.. Vad har han egentligen känt..någonsin.. säg...