Kärleken till livet är den största människan har.
Kärleken till oss själva, till barn och till varandra förstås.
Säger jag som en klok och vuxen människa.
Jag brinner för goda idéer och ändamål.
Ja och så brukar jag gå och titta på majbrasor också.
Det är allt något annat än nyårsraketer det. Inte kostar det så mye heller.
En kopp hett, en varm korv med senap och ketchup och kanske något sånghäfte. Så var det inte förr har jag fått höra.
Då fanns det inga korvar och ingen läsk heller.
Folk brann ändå för de sköna konsterna och för varandra.
De sjöng sig varma.
Kan man kasta målardukar på ett bokbål?
Det är väl bara böcker som brinner på ett bokbål?
Jag brukar köpa böcker billigt på myrorna och slänga på bålet dagen innan första maj.
Medan folk står där framför brasan och sjunger, äter korv eller bölar över att nu är sommaren i snart antågande.
När folk står där och flinar åt varandra, då har jag min kasse med kärleksromaner av Sandemo med flera och så slänger jag dem tre och tre på brasan.
Kärlek brinner bra må du tro.
Det hör man också på larmet runt omkring.
Det måste vara folk som skriker för att höras över sången som är mina påhejare, brukar jag tänka och slänger böcker för glatta livet till stor glädje för mina tillfälliga fans.
Tre i taget.
Tre böcker i taget är det som gäller, inte fler, för att få in den rätta schvungen.
De sprider sig som en kort solfjäder genom luften och så sprakar det till och de bläddrar sig själva då de brinner.
Det är litet lustigt faktiskt, som om lågorna slickade sidorna och läste. Majbrasan, som inte brinner i maj månad, utan litet före ger ett gott bidrag till kulturen.
Så varför inte bidra litet själv med att ge mera ved till brasan.
Det är nästan mera liv i luckan kvällen innan än på första maj.
Det är just när kören klämmer i med Första maj, välkommen första maj, som böckerna brinner som bäst och folk verkligen är på topp, fulla av korv, läsk och fika.
Det är då jag känner att hjärtat verkligen står i brand.