Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Minnen

Med dig mår jag bra, men så fort man kommer hem eller när man är ensam kommer alla minnen tillbaka, dom som man aldrig glömmer även att man vill glömma dom. Jag försöker och försöker men dom kommer alltid finnas där likadant som jag alltid kommer hata dig, och det är inte mitt fel. Det är ditt eget du vet vad du ha gjort och du vet att jag inte mår bra. Men jag vill ändå inte att du ska lägga dig i mitt liv, för du bestämmer inte över mej längre och jag kommer aldrig mer göra som du säger. Jag vill bara att du skiter í mig. Du kan hata mig jag bryr mig inte jag vill inte bli älskad av dig. Du vet själv varför det blivit såhär men du låtsas tro att jag glömt vad du ha gjort, försöker spela sådär snäll. men jag kommer alltid ihåg och kommer aldrig glömma. Det är sjukt jobbigt, man kommer hem låser in sig på sitt rum sitter där inne helt ensam i mörkret. Det är då allt kommer. Jag darrar jag gråter, får panik går ut. kommer in lägger mej i sängen och somnar gråtande nästan varje kväll. Jag känner mej så ensam när jag är hemma. Jag vet att jag inte ha nått att leva för hemma. Och det kommer jag aldrig ha heller, för jag kommer aldrig acceptera det du gjort/gör mot mig. Du ha varit så hemsk, det fortsätter men inte på samma sätt längre. Du vet att jag inte orka leva mer, du vet att det är ditt fel att allt blivit såhär. Jag vill bara försvinna, försvinna från dig. Det gör så ont, sår på både insidan och utsidan. Jag vet inte hur länge jag orkar. vill bort från verkligheten, vill leva i en dröm. Men i en drömmen kan ingen älska en.




Prosa (Novell) av Död
Läst 298 gånger
Publicerad 2006-02-18 23:29



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Död
Död