Med hjärtan av granit
var det inte svårt

att förstöra.


Att jag är skör
gjorde det bara

lättare.

Jag känner hur tårar
får mig att

skaka.

Jag minns er
och jag avskyr

mig själv.


Är det värt det?

Jag bad aldrig om det.

Jag ber inte om det.



Förtvivlan och självföraktet gror fortfarande

och det svider.