Glodde argsint på honom och stampade med foten i marken.
Då var vi där igen, tillbaka på ruta ett... Som vanligt då.
Usch vad trött hon var på detta eländiga tjafs.

Luften i rummet var kvav och dimmig,
den cirkulerade runt och för varje gång de andades blev luften allt tyngre.
Han bolmade ut rök från sin mun och suckade när han såg på henne.
Tankarna i hans huvud hade lagt sig i viloläge, för honom var det
färdig tjafsat. Han orkade inte mer just nu...

Hon glodde så ilsket hon kunde och nästan kämpade för att få ut någon form av
magisk kraft som skulle komma ut ur ögonen på henne.
Hon var så hysteriskt irriterad att en ända liten grej till hade fått hennes hjärna att explodera.
Ju mer han stod där och höll sin mun stängd, ju mer provocerad blev hon.

Han stod lättsamt och tittade på sin arga kvinna och undrade
när hennes hysteriska anfall skulle avta.
Han nästan roades av hur gullig hon var när hennes söta lilla ansikte förvreds till en sur citron.
Han bolmade ut ännu mer rök och luften blev allt mer tung och kvav.

Hon viftade bort röken från ansiktet och gnuggade sina ögon.
Hon vände huvudet bort och väntade på att få någon respons för de hon precis gjorde.

Han stod och tittade på henne och han visste att hon sökte tröst hos honom.
Men han drog ut på stunden och ville se om något oväntat skulle ske.
Inget hände och tillslut gav även hans hjärta med sig.
Men den här gången ville han göra något oväntat för henne.

Hon väntade på sin tröst och efter en stund lade han sin hand på hennes axel, hon vände sig om.
Vad hände nu?
Han tryckte ned cigg i hennes hand och gav henne en tändare.
Förvirrat tände hon den och lät röken sväva ut. Hon lutade sin kropp mot hans och kände hans värme.
Den gråa disen skingrade sig och plötsligt uppenbarades en vacker vy som ledde ut i den friska natten.
De stod kvar och såg in i den magiska uppenbarelsen och njöt av att försonas med varandra.

Plötsligt var allt så innerligt och samtidigt lätt.
De blundade och kysstes i mörkret.