Det vanmodssvåra äcklet avskal sig i ett muller av äss och svängrum, fast i ett mer bearbetat stadie är det förstås inte så det förhåller sig - nej, nej! Jag skrev fel där. Egentligen heter det svärtan, och en droppe vin. Som detta lilla papyross jag fyrat iväg flera gånger till st:göranskyrkan, han svarar aldrig den lymmeln! Du undrar kring detta svängrum om honom just nu? Tydligen hade den jäveln sparkat omkring i ladan och hittat en uppblåst fis som just smutit ut på bete. Om jag fick välja, vetimigtusan om jag inte kommer upp dit ändå minsann och ger honom hans rättmätiga straff. Den som inte lät det hända ska tamigtusan slitas upp i ett koppel och göras till en stjälk, men min åsikt väger dessvärre inte mycket i dessa pampösa vinterhuvudskalparnas huvuden, som förövrigt är fullkomligt lortiga och kalkiga. Men fan, visserligen finns här annat än fisar på språng. Men vad?

Jag kan dra en annan vals om en gris som var ut och flög och på chans råkade flyga in i vildmarksföreningens bonad, mer specifikt deras skorsten. De hycklande vildmarksjäntorna (som ska vara lite härdade) skrek som ett paket göss ute på helvetsvalsen, de hoppade med frenesi mellan dassen som de vanligtvis satt i, och visst fan tog grisen en smäll då det framförallt finns mycket priskadaver som hänger, så det blir griskalas för denna donna. Kul för henne, det är ynnest med kött ju! Dessa hedningar suger ju av varandra till frukost, så lite fläsk borde de ha!