Redan medlem?
Logga in
Dystopiajag,
tröttare än vad sömn kan råda bot på
vilsnare än vad en karta kan leda mig rätt
ett hopplöst fall av förtvivlan ruttnande känslor i en alldeles för ung kropp
mirakel sker bara i fantasin till och med våra minnen är fejk
ingenting är verkligt
jag, en borttappad själ i en drömmande omvärld
på randen till verkligheten där tiden avstannat och alla slutat upp med att existera
kvar finns bara ängslan förvirringen minnen vakna varelser utan kompass till John Blunds palats
jag, mitt ibland alla de andra precis likadana inget undantag vaken hungrande sökande efter den tid som flytt
Fri vers
(Fri form)
av
Celticgirl
Läst 537 gånger och applåderad av 13 personer Publicerad 2013-04-30 22:37
|
Nästa text
Föregående Celticgirl |