mästerpoeten och hans gnisslande tänder
höll grannarna vakna i veckor i sänder
slå ut dom, sa den ena
slå in dom, sa den andra
men ut kom poeten och dansade och tjöt;
\"slå in mina tänder, hugg av mina händer
förlåt mina synder, jag är lycklig - jag är död!\"