Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Denna dikt skrev jag när jag kände mig ensam och ville hitta ett sätt att beskriva varför.


Betraktelser

En Fjäril flaxar runt lampan
Det tunna vingarna blir genomlysta av ljuset
Avslöjar mönstren på vingarna
Tunnare än papper

Den svaga oljelampan är det ända som lyser upp mörkret omkring mig
Men dess sken når inte in i mörkret i min själ

Det var länge sen nåt ljus nåde mitt hjärta
Fångat i ensamhetens mörker
Ensamheten skapad av tystnaden
Tystnaden skapad av rädsla
Rädsla skapad av ensamhet

En fjäril flyger runt oljelampan
Jag reser mig
Tar den i min hand
Känner hur vingarna slår mot mina fingrar
Jag öppnar fönstret och släpper ut fjärilen i natten

Månen ser på mig med ett leende
Stjärnorna sjunger om ljus i natten

Till och med på det morkaste platser finns det ljus

Fjärilen flyger mot ljuset på himlen
Medan jag stänger fönstret om mörkret i mitt hus




Fri vers av Teresa Montesino
Läst 62 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2013-06-06 14:45



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Teresa Montesino

Senast publicerade
Höstens morgon
Betraktelser
* Se alla