Musiken strömmar igenom öronen.
Tårarna rinner sakta ner och river på kinderna.
Strupen knyts ihop, jag kan inte andas snart mer.

Vill bara falla ihop.
Känner mig svag,svag och ännu mer svag.
Jag lyckades äntligen blev kär, men nu rasar tydligen allt.

Hjärtat har brustit flera tusen gånger om och lagats.
Men kan nog tyvärr inte göra denna gång.
För denna gången är det för allt djupa sår som slår in hjärtat.

Jag tittar ut genom fönstret.
Ser inte mig själv.
Ögonen är trött, mitt leende är borta, hela jag är borta.

Hur ska jag kunna sluta älska dig?
Du säger massa fina ord, tror men tvekar ändå!
Varför varför varför?

Jag kan inte finna min lycka utan dig.
Du var min karta.
Som tvekar med att stanna eller flyga bort.

Tappa allt värde.
Kärlek finns bara i böcker.
Aldrig i en redig verklighet.

Ska inte dröja på med mer.
Nu ska jag väl bara falla ner i min egna kista.
Broken