Jag känner mig så tom och full av saknad.
Saknar kärleken och dess glädje.
Även om kärleken kan vara så svår och man ibland kan känna sig bättre utan den så är det alltid kärlek vi alla behöver.
Ha någon att hålla om och mysa med.
Dela glädje och sorg med.
Jag valde bort den kärlek jag hade för att jag trodde jag mådde bättre utan den. Man blir lätt blind och envis.
Jag förstörde för mig själv och vandrar nu ensam på stigen.
Om jag har tur så hittar jag tillbaks till kärleken en dag och kan återigen vandra stigen som är gjord för två.