Ännu så här långt efteråt
då jag besöker stationen
kan jag

så här i efterhand
känna tårarna strömma
utefter mina kinder

saknaden bränner fortfarande som eld
i mitt pappershjärta
för dig, mamma

saknar dina blickar
dina varma och ömsinta kramar
värmen du spred

aldrig skall jag glömma dig
och din härliga närvaro
trots ögonblick av bråk

i bilder finns du kvar
såväl i fotoalbum som i känslorna
i mina dagliga, nattliga drömmar

du var bara en människa
men en kvinna som betydde så mycket
för mig, för hela familjen

vid tåget var sista gången
vi sågs och tog adjö
som visste vi vad ödet skulle bjuda




*Det är beställaren som själv bestämmer hur raderna till slut skall stå och läsas upp.