Slår jag sönder
allt jag ser
för att pussla
in det i min
spegelbild

lika ömtålig
som sakerna
jag bär lika
rädd som
drömmarna
jag lever med

går nätterna
med Kant och
Einstein hand i
hand med
Miles Davies och
tystnaden

kan man följa
blodspår till
huset där
mördaren bor utan
att fråga hur
han mår

herre gud

vankas jag in
i ett tillstånd
av kärlek
och hat där
ingenting
någonsin är
som det ser ut

och i ilska
och självförakt
slår jag allt
som rör sig bara
för att ta reda
på vem
jag är

hitta mig
själv i tystnaden
som den
nedslagna och
uträknade

som ingenting
annat än
pölen av blod

kom hit och
krama mig
jag behöver sånt

ni vet
jag behöver sånt

***

Jag förstörde
en flickas liv en
dag nu dör jag
lite mer för
varje sekund
som går

hon sa att
hon älskade mig
och jag svarade
vad då sen
tog jag kappan
över axlarna
och drog

nu ser jag
henne ibland
på stan

som en zombie
ramlande från
säng till säng

och jag
dör väl en
dag när jag
har bränt
alla vägar härifrån
så ta min
hand den
dagen kommer
nog

och alla ni
som viskar mitt
namn jag älskar
er jag älskar
er men jag
är fast i
tystnaden

***

Flickor med maskara
runt ögonen mobbas
in och ut ur
skolmatsalen där
flyger köttbullar
också och på
toaletten blir
Angelica av med
oskulden Steffo
blir pappa till
ett missbildat
barn och så börjar
allting om
igen Angelica sitter
ensam ibland
och lyssnar på
EMINEM köper
välling på
rabattkuponger och
drömmer om Brasilien
läser i tidningen
om massmordet
i Kanada och
stryker fingret
genom en
Albert Camus-bok
som hon dragit
fingrarna genom
sitt hår och
flätat långa
flätor med
blommor i men
den tiden är
över nu och
Brasilien är
bara någonting
man läser om

***

Begraver misär
med misär som
testbilden på TV
flimmrar till
ibland går jag
fram och tillbaka
i rummet och letar
efter skuggorna

tappar bort mig
själv i tystnaden
av en Leonard
Cohen-låt och
ekot ekar så rättar
jag till min
frisyr med den
andra handen
hängande fri sminkar
ögonen och
flyger härifrån

***

Ibland önskar jag
att någon
älskade mig med
sån kärlek som
en dag bara
säger

kom vi
åker till Brasilien
jobbar som
skoputsare
och knarklangare
4-ever

för dom orkar
inte med när
jag mår dåligt
och ger
mig telefonnummer
som om jag
kunde gå på
vatten botar
jag rädslan
med stora
stenar istället
för att
simma därifrån

som döda
träds grenar slingrar
sig upp mot
himmelen sitter jag
med huvudet
sänkt i ett
gatuhörn och
skriver ner min
poesi som
aldrig heller blir
stark nog
att stå på
egna ben

behöver jag
någonting som
bär mig
härifrån

fulla människor
beställer
mera öl när
jag står
bredvid och
håller räkningen

skriver ord
på engelska och
svär åt
tystnaden

this is the
story of my life