Sju korta små dagar är allt jag behöver för att överleva.
Snart kan jag lägga mig ner.
Bara sju dagar till,
sen kommer han att komma fram..

Sju dagar är allt jag kräver, sen kommer jag att jumpa av joy.
Bara sju dagar till, med dig vid min sida,
så kan vi för alltid springa genom fälten av lycka.
Ge mig bara sju dagar till.

Det var nämligen fyra år sedan han såg mig och sade:
"Allt som kommer kommer att komma när du har båda händerna i fickorna."
Sen puttade han ut mig från sitt hemska rum och ut på gatan
där regnet gav mig vatten och hets för första gången.

Och så kom den sjunde dagen:

"Står du fortfarande vid min sida? Jag ser ingenting!"
Vad hände med molnen? vart tog himlen vägen? "Hör någon mig?"
Du tog min hand och räddade mig från ett stup och kastade sand i ögonen
på de som jagat oss. Och vi rider tryggt bort i mörkret.

Det var längesen nu men jag minns det som om det var igår och därför skriver jag:
Sju dagar kom och sju dagar gick, och jag fick allt jag fick
och du skrattade när jag såg dig i ögonen genom elden.
Jag kanske alltid har varit en sån som kan beskyllas för tveksamhet...