Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Reaktioner på en arkitektonisk metamorfos.


MOTVILJA

mitt engagemang är som bortblåst

och ersatt av leda och hat

den kamp som jag för känns så hopplös

så introvert och rabiat

jag ägde en glädje som slocknat

och självkänslan fick sig en knäck

så nu finns där inget som lockar

mitt stolta skepp har sprungit läck

 

 

 

 

när allting blir slitsamt och släpigt

och jag tvingar kroppen att gå

som ted till elektriska stolen

där han ska få se bödeln stå

jag hör inte hemma här längre

som jag faktiskt känt att jag gjort

min skuta får slagsida, kränger

jag vill bara fly väldigt fort

 

 

 

 

LARZ GUSTAFSSON    18/11 2013




Bunden vers (Rim) av Larz Gustafsson VIP
Läst 274 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2013-11-19 18:09



Bookmark and Share


  anits VIP
Jag förstår dig Larz, kan känna likadant många gånger.
2013-11-22

  Larz Gustafsson VIP
Jag gör som jag vill med mitt liv och dessutom heter jag LARZ med Z.

Och NEJ, det kommer ALDRIG att bli som det var förr. Det ser SVINEN till att sabotera.
2013-11-20

  Måna N. Berger
Nog kan man känna så ibland, men jag hoppas din skuta får vind i seglen igen, om inte förr så när vi, snart, går mot ljusare tider!
2013-11-20

    sajo
Oj nej Lars fly inte med dina läsvärda ord bort jag hoppas du återvänder och att orden kommer till dig igen mycket mycket fort.
2013-11-20
  > Nästa text
< Föregående

Larz Gustafsson
Larz Gustafsson VIP