Brustet hjärta
Jag släpper in dig så nära inpå
Öppnar mitt hjärta för dig
Kramar dig hårt tills du blir alldeles blå
Då kan du inte andas och vill inte stanna hos mig
När hösten kommer blir jag ledsen på allt
Löven dalar sakta till marken
Och det börjar bli så himla kallt
Och vi går inte längre i parken
Liksom sommarens värme svalnar nu
Så svalnar mitt hjärta likaså
Jag som trodde det var jag och du
Mitt hjärta skulle ju för dig slå
Enda stunden skrattar jag så jag får ont i mage och kind
Andra stunden är du så rå
Är kärleken på riktigt så blind
Vill du verkligen att jag ska gå?
Du slänger mitt hjärta på marken så hårt
För att sedan plocka upp det och plåstra om
Du tar ner murarna runt mitt fort
Och sedan försöker du bygga upp dom
Jag vill skrika och gråta så att du förstår
Jag vill tröstas och bli kramad länge
Men jag är så himla rädd att du går
Så jag gråter tyst i sängen
Jag trodde på detta med hela mitt liv
Medan du försöker fly med sjumila kliv