Mitt hjärta är befruktat
av en ond frukt
Som får mig att skrika
över eländet mina ögon berikas

Min näsa känner doften av död
folk trillar av pinn i en äcklig odör
Människor ropar efter hjälp
samhällets dövhet ger mig hjärnsläpp

Fingrarna flyger över tangenterna
skrivaren spottar flämtande ut raderna
Ett tillfälligt andningsstillestånd
ger självkänslan en motgång

Är det någon mening
eller ses mina ord bara som en förorening
Av mina läsares intelligens
kanske lika bra jag hoppar upp på en diligens

Med destinationen hopplöshetens land
där alla bara tittar på utan skam
Så länge det inte drabbar mig
så är det ingen märkvärdig grej