Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Graven

Kall, hård, murken planka.
Om blott mitt hjärta kunde sluta banka.
Jag visste var jag skulle hamna.
Mörkt till mörker. Myllan blir ljus.
Vätans kyla öppnar sin famn.
Väntans flamma sträcker sin hand.
Nu är det tyst.
Så tyst.
Så tyst.




Fri vers (Prosapoesi) av Pei-Lo
Läst 207 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2014-02-04 00:56



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Pei-Lo