judit

när viljam är hos henne
kan klockorna likväl stanna

hans axlar och händer
och anekdoten ur soffan

glasen tömda
klänningen och hon på tiljorna

flygplanen ritar streck i gryningen
mellan dem och över hennes replik

natten rister lite när den lämnar
läppar mot tinning snuddande hastigt

vi ses

gruset där hans skor stått
ett dagbrott

~

som hennes läppar formar sig kring rök

mitt språk



är inte en villfarelse

en vilja - för dig är jag -



en slags bön en tystnad



sades - det och ilningar och omtag



och du hade

du mig på känn

~

i rysstövlar - viljam kastar ett öga

doppar fingerspetsen i ett påhitt
stänker bonham över skinnet
tänker han henne tam i en virvel och faller för när

takten tappas i trasmattskanten
hundens molokna öga skäms

och han stänger spjället
hellyhansen på vedlåren
plockar sista flugan

'skogen är en skyline full av zeppelinare'

slutsurrat

mellan tummen och pekfingret men
vem svansar efter under lugg

'come on in my kitchen'

hon leker inne - helt hopplöst - 'repeat - pickup' - oemotståndlig

~

viljams uppsättning

det bakåtstrukna över en tinning

connemarasträvt
solsvett fjolårsgräs


i söndags bad han tyst

snälla

fråga - mig om mig - då


vågade hon
som havet - slog dem tagna - där

han tämjde
sina begär och tyglade

sina händer

i hennes hästsvans

~

det hette hon också - åskan går åt norr över clifden

lät
så sakta
när det föll

henne in

hur långt borta inte är

ett dugg
droppar ur åringens man

o´connel var kallmurare
jetty gav honom fyra döttrar

en av dem blev tolv

~

judits agenda

vassa stänk som löjorna
vid dovö är

projektiler i vitt

slickar ytan i hopp om

blanka dagar
avrundas i kyrkfönster

lägger sin mosaik
på stengolv

barfotanätt
pojkdröm

kan dra en vals

hade viljam sagt - knäpp
upp - med hennes ringfinger

på tungan

~

viljams utsläpp

lossa
alla russ

få föl
i fritt sken

hovar
i hundra