Varför lever jag överhuvudtaget

Tårarna rinner varje dag

det gör ont i min själ

Saknaden är smärtsam

det går inte att ta ett steg mer

I nästan fem år med min vän

kändes livet som en evighet

Han var mitt hjärta mitt liv mitt allt

min älskade vän

Mitt hjärta krossades i tusen bitar

och  går ej att laga den hel igen

Det finns ett sår längst därinne

det blöder går inte att stoppa

Med bindel för ögonen blev jag förd

upp till toppen på ett berg

Utan förvarning om vad som skulle

komma att hända härnäst

Jag tog ett steg och visste inte

att det skulle leda till mitt fall

Jag föll långt ner till djupet

hamnade i mörkrets svartaste rum

Där har jag varit i flera år nu

mitt gamla jag är helt borta

Jag är någon helt annan än den jag var

lever jag eller ej och det är det jag inte vet

Det var två år sedan allt det här hände

jag minns inte tiden efter vad som var

Två år har lagts till historien nu men

fortfarande väntar jag på honom varje dag

Från morgon till kväll är han ständigt

i mina tankar jag kämpar för mitt liv

Jag ska överleva den här smärtan

jag ska hitta tillbaka till mig själv igen

IE