|
två av dem . . . .
Troll och annat oknytt
När barnbarnen från storstaden släpps lösa ute i smålandsskogen förvandlas de på momangen till troll som kutar in bland tätt växande stora granar och det ses inte ens en skymt av dem förrän längre fram längs stigen där mormor och morfar vandrar fram
Då ses plötsligt något rött och färgglatt skymta fram mellan allt det grågröna och fram kommer två troll som berättar att de minsann sett riktiga troll men även älvor, vättar och andra skogsväsen och att de faktiskt också pratat med dem
Eftersom lilltrollet sett mormor packa goda bullar och kakor i sin ryggsäck så hörs hon snart upprepa med jämna mellanrum: När är vi framme? för vi har ju lovat att vi ska stanna och fika på en stor sten invid en skummande bäck
Något vi dock inte räknat med är att vi måste ta oss över ett stort hygge med nyligen avverkad skog där vår stig plötsligen är puts väck och bli svår att återfinna
Morfar och storasyster har tagit täten alltmedan mormor och lillasyster hamnar på efterkälken
Efter ett till synes evighetslångt sicksackande genom näst intill ogenomtränglig terräng framskymtar tack och lov till slut den välkända stigen och snart är vi framme vid den sedan länge efterlängtade rastplatsen
Alla besvärligheter är snart glömda och vi njuter av vår matsäck medan vi ägnar oss åt djuplodande samtal
Men flickorna har inte fått nog av strapatser utan försvinner sen på nytt in i den mjuka, mossiga och hemlighetsfulla skogen där dimman nu börjar svepa in allt levande i sin mjuka men fuktiga sjal
Mormor och morfar är glada att nu ha fast mark under fötterna och föredrar att vandra fram på stigen där så många fötter tidigare trampat
Fri vers
(Prosapoesi)
av
Eva Helene
Läst 578 gånger och applåderad av 15 personer Publicerad 2014-03-04 13:42
|
Nästa text
Föregående
Eva Helene |