avklädda skogar
vinterland i frost
frusna hjärtan
ett spel på mitt golv
en lek utan klädda
du i din finaste nakenhet

vänd kappan efter vinden
för att det klär dig
en evigt snurrande planet
du är ensam bland stjärnorna
när mörkret kommer om natten
jag vet

tomma perronger
jag andas nya städer
livslust i mina lungor
du skrattar åt framtiden
lever i evigheten
och gifter dig med ensamheten
kapslar som tar dig ut i rymden
solstormar i ditt bröst

kärleken har en gång värmt dig
en orkan som blev en vind
över havet
jag förlåter dig en gång för alla
om du menar alla gånger du sa förlåt

himlen var full av vackert porslin
när du ställde mig mot väggen
min själ vart din konstform
och du målade av längtan
där dina ögon en gång föddes
du dansade över golvet som
löven utanför mitt fönster

brinnande trädgårdar
längst vintergatan
himlen är röd ikväll
och jag skäms mer än vad min kind visar
när jag lyfter berg för att jag känner mig svag

kan du inte komma hem till mig och ät lyckan i några ord jag glömt
du vände dig om och försvann
minns du när du var här
och slängde dörrar i mitt ansikte
för att jag aldrig lyckas hålla någon kär