Fjällvinden sjunger.
Jag går mellan knotiga björkar
den slingrande stigen till fjälls.
Mig möter en ton ifrån höjden,
det är fjällvindens mäktiga sång.
Fjällvindar, fjällvindar, sjung!

Fjällvinden susar.
Däruppe blir synerna fria,
en kedja av fjäll runtomkring.
Ensam på vidden vandrar jag fram,
suset av vinden det enda jag hör.
fjällvindar, fjällvindar, susa!

Fjällvinden brusar.
Från Skarsfjäll och Helags
kommer den brusande
med djupare toner
en mäktig koral.
Fjällvindar, fjällvindar, brusa!

Fjällvinden leker.
Min vandring går nedåt
mot dalens yppiga ängar,
där vinden den leker
med vajande stormhatt och tolta.
Fjällvindar, fjällvindar, lek!

Fjällvinden stillnar.
Kvällssolens skimmer i rött.
Vinden dör ut. Stillheten
rår över fjällets oändliga rymd.
Bara forsen som sorlar i dalen.
Fjällvindar, fjällvindar, stillna!

...................
Bruksvallarna, Härjedalen
sommaren 1965